Med Biscaya till Skottland och Loch Ness
Rapport från Christer Sigrand, revisor i Borlänge scoutkår och vanligtvis skeppare med mera på Biscaya.
Svenska Scoutförbundets skolfartyg Biscaya har sedan 1942, varje sommar gjort långseglingar med svenska och utländska scouter. Under sommaren 2002 gick en seglats från Göteborg till Skottland och Loch Ness och tillbaka.
Skeppet är drygt 16 meter långt inklusive bogspröt och väger 25 ton. Hon har en mast med storsegel, fock och klyvare.
Ombord på skeppet var sexton personer, en skeppare, tre underskeppare och tolv besättningsmedlemmar. Resan varade under 16 dygn. På denna resa seglade jag som besättning. Jag var näst äldst ombord. Medelåldern ombord var cirka 22 år. Äldst var skepparen Lars-Göran Öhman, mästerlots med stor erfarenhet av Biscaya och sjöliv över huvud taget. Yngst var Gustav, sexton år. Vi hade en schweizare i besättningen, så språket ombord blev en blandning mellan svenska, tyska och engelska. I övrigt kom besättningen från Borlänge i norr till Helsingborg i söder.
Besättningen delades in i tre vakter, styrbord, babord och skansvakterna. Fyra i varje. En vakt seglar skeppet, en vakt lagar mat, diskar och städar och en är ledig. En vakt är fyra timmar lång utom på eftermiddagen då den är två timmar för att ge förskjutning så att inte samma vakt alltid arbetar på nätterna.
Spridda dagboksanteckningar:
Fredag 5 juli, klockan 21.30
Göteborg. Skeppet ligger alldeles framför Göteborgsoperan. De flesta i besättningen har kommit under dagen. Skepparna har varit ombord i flera dagar för att förbereda. Alla inköp är gjorda. Det återstår bara att bunkra diesel, vatten och gasol på Hisingen på vägen ut.
Lördag 6 juli, klockan 10.10
Vi är på väg mot Skottland. Nu är det full aktivitet ombord. Lunch håller på att lagas. De sista personliga sakerna sjöstuvas. Segel hissas. Fendrar och förtöjningslinor tas in. Så mycket som möjligt ska stuvas under däck. Det kommer att dröja fem, sex dygn innan vi är i Inverness. Alla är på däck för att se utfarten ur Göteborg. Göta Älvs mynning är imponerande och skärgården är vacker.
Lördag 6 juli, klockan 20.30
Jag tillhör styrbordsvakten och vi har frivakt från 20.00 till 04.00. Har just ätit god middag på nyfiskade makrillar. John har haft god
framgång med att dörja. 28 makrillar blev det till middag. Vädret har varit bra under dagen, men det har varit för lite vind och därmed dålig fart. Nu har vinden ökat något, farten just nu är 4 knop.
Söndag och måndag
Det har varit jobbiga dagar. Det har regnat mest hela tiden. Vi har haft motiga och lätta vindar. Skeppet har inte kommit så långt som vi hoppats. Det tog 36 timmar att passera Skagen.
Tisdag 9 juli, förmiddagsvakten
Sitter utkik och tittar ut över ett öde hav. Viktigt att ha bra uppsikt föröver, vi har sett både brädor och stockar i vattnet.
Vi har sett många olika fåglar, mest stormfågel, men även labb, sillgrissla och islom(?). Det regnar som det gjort de senaste två dygnen.
Tisdag 9 juli, andra plattvakten
Har just gått av som navigatör. Navigationen är enkel. Vi använder GPS, men vi gör även som i gamla tider. Vi räknar ut positionen efter fart och kurs.
Det är stor uppståndelse ombord. Vi har varit uppvaktade av 3 eller 4 delfiner. De lekte runt skeppet under cirka 20 minuter. De verkade ha mycket roligt och uppskatta våra ovationer. De simmade och hoppade lekfullt under fören, men de gjorde även fina hopp längs relingen inför bästa publikplats. En kommentar från en i arbetsvakten som just diskade: Diskar gör man ju ofta, men det inte så ofta man har delfiner som tittar på.
Vinden just nu är SO 10 m/s, farten är cirka 6 knop rätt väster ut. Snart kommer vi att passera 4 grader ost, vilket innebär att vi är halvvägs till Inverness. Solen skiner efter att det har regnat under större delen av dagen. Väderprognosen säger att det finns risk för åska.
Onsdag 10 juli, eftermiddagsvakten
Vi gör 5 knop mot Skottland och har avverkat mer än halva sträckan. Vi har sett sulor idag. Delfiner har också hälsat på igen.
Vi ligger cirka 8 timmar efter idealschemat, 100 distansminuter per dygn, vilket innebär att vi kommer till Inverness på fredag morgon. Just nu skiner solen och vi har hunnit torka upp det mesta som har varit vått. Temperaturen är 16 grader.
Dofterna från äppelkakorna som står på spisen verkar lovande. Te och kaffe är på gång också.
Jag går på segelvakt till klockan 16.00. Seglar till 18.00. Därefter är jag fri till 20.00, då vi ska diska efter middagen och göra i ordning nattfika. Därefter får vi sova några timmar för att gå på segelvakt igen klockan 24.00.
Vi har kommit in i Nordsjöns oljefält. Runt om oss ser vi oljeplattformar. De lyser i natten som hela städer.
Fredag 12 juli, förmiddagsvakten
Solen skiner och det är 15 grader varmt. Vi lagade frukost i morse. En del mat börjar ta slut, tepåsar, saft, juice, ost, bröd mm.
Vi ställer om klockan till engelsk tid, klockan 10.00 blir klockan 9.00, dvs. vakten blir en timme längre. Den kalkylerade idealtiden med 100 distansminuter per dygn sprack med cirka 12 timmar.
Vi har under nästan ett helt dygn seglat utmed den skotska kusten i den stora bukten Moray Firth. Inloppet till Inverness är vackert med dramatiska klippor på nordsidan och grönt fint böljande lågland på den södra. Vi navigerar med stor noggrannhet genom de grunda farvattnen i inloppet till Inverness och väljer en ränna med nordlig sträckning för att vara säkra på att vi kommer att ha tillräckligt med vatten under kölen hela vägen.
Clachnaharry Sea Lock utanför Inverness, meddelar på VHF att man kommer att öppna slussporten tidigast klockan 10.30. Det där med tidvattnet stämmer inte riktigt. Tidvattnet verkar vara något försenat jämfört de officiella tidvattentabellerna. Vi kom in i slussen klockan 11.00.
Efter lite väntan slussar vi upp och in till hamnbassängen där vi ska ligga. Ovanför slussen står vår skotske kontakt, sjöscoutledaren Derek Martin och tittar på klockan och konstaterar att vi är "seven minutes late". Klockan är sju minuter över tolv och skepparen hade bestämt träff klockan tolv denna dag, någon gång långt innan vi påbörjade vår seglats. Bra gjort trots allt, måste man konstatera.
Eftermiddag
Efter att skeppet gjorts fint igen efter cirka sex dygn till sjöss, är det dags för besättningen att sköta om sig själva. Vi duschar i marinans enda fungerande dusch, dålig sprutt enligt engelskt maner med elektrisk värmare för vattnet.
På kvällen är det "fri" middag med bidrag från skeppskassan. Går en tur på stan på egen hand. Träffar på underskepparna Artur, Martina och Joakim vid Flora McDonald's staty, hon som räddade Bonnie Prince Charles från engelsmännen. Vi köper fish and chips och sätter oss vid kanalen och äter. Jag provar Arturs vinägerindränkta chips. Två chips räcker.
Med Biscaya till Skottland och Loch Ness - del 2
Lördag 13 juli
Vi fortsätter vår resa. Två broöppningar och sex slussar och vi är ute på Loch Ness. Vi hissar segel, för nu ska vi fotograferas från sjön med hjälp av de skotska scouternas motorbåt. Tyvärr blåser det inte särskilt mycket.
Det är Skottlands varmaste dag hittills i år. Strålande solsken, cirka 15 grader varmt i vattnet och tjugo i luften. Allmänt bad.
Vi tar ner segel och fortsätter för motor längs hela långa sjön till Fort Augustus, ett litet samhälle vid slussarna som fortsätter Caledonska kanalen. Vi gör stan. Den är liten. Efter att ha gått samma gata för femte gången på en halvtimme är det dags att gå tillbaka till båten.
Vi ser svenska flaggor här och var efter kanalen. Vi vill gärna tro att det är för vår skull, men det har att göra med att kanalen är vänkanal med Göta kanal. Thomas Telford, den store engelske slussbyggaren, har ju även byggt slussarna i Göta kanal.
Söndag 14 juli
Vi turistar vid Urquart Castle, en turistfälla. Efter slottsruinen promenerar vi tre kilometer till Monstermuseet. Trots två dagar på Lock Ness har vi inte sett till något monster, men på museet får vi se det.
Måndag 15 juli
Friska vindar, seglar mot Inverness. Kommer in i kanalen och riskerar att nå slussarna lagom till att slussarna stänger för lunch. Nu låter vakterna oss slussa utan dröjsmål, trots att andra båtar får vänta. De är gamla sjöscouter allihop och vill gärna hjälpa ett vackert scoutskepp som vårt. Skeppet kommenterades och beundrades mycket.
På kvällen är det skotsk avslutningsmiddag på Clachnaharry Inn, en äkta skotsk pub. Avstår från fish and chips till förmån för steak and chips. Maten smakade bra.
Tisdag 16 juli
Vi passerar ut genom Clachnaharry Sea Lock kl 15.30 engelsk tid och är nu på väg hem. Artur som är ansvarig för skötsel av maskin är orolig för oljenivån i backslaget. Det är alldeles för lite olja kvar. Vi fyller på och undrar om det kan vara något fel. Måste kontrolleras regelbundet.
Vi passerar fyren och fortet vid inloppet till Inverness och sedan är det havet. Nu gäller det att förbereda sig för den första seglingsvakten. Yllelångkalsonger, biscayatröja, fleecetröja och seglarställ med stövlar till, yllemössa och handskar. Det är inte kallt, 15 grader, men det blåser och man blir fort frusen.
Det kommer delfiner. Det är en hel grupp delfiner som hoppar och leker, men är ganska långt bort.
Onsdag 17 juli, förmiddag
Toaletten gick sönder för andra gången. Förra gången läckte den, nu går det inte att spola. Ett beslag hade gått sönder. Jag gör en ny konstruktion med hjälp av en rostfri bult och en yoghurtburk.
Vi har sett lunnefåglar vid flera tillfällen. Vi såg också tumlare på morgonen. Det pågår matlagning för lunch. Jag ska strax steka den engelska korven, som mest liknar stångkorv.
På eftermiddagen
Till eftermiddagsfika fick vi nybakta kanelbullar och bullar med äpplen och kanel. Underbart gott. Har sovit någon timme och ska snart ha arbetsvakt. Vi ska laga middag att serveras klockan 19.30.
På kvällen får vi besök av en mindre val. den visar upp sig en stund. Artur som är vår expert vet inte vilken sort det är. Det är inte späckhuggare, vilka varit synliga strax norr om oss enligt rapporter. Vikval blir gissningen.
Torsdag 18 juli, klockan 12.30
Solen skiner och det är 15 grader varmt. Vinden har ökat stadigt sedan igår. Nu är det N 10 m/s. Vi tog in stora genuan under förmiddagsvakten och satte focken men väntade med klyvaren. Farten sjönk något, men vinden verkar öka. Nu när sjön har ökat är det en viss sjösjuka ombord, men de flesta mår bra. Vi har just ätit stekt torsk med potatismos och remouladesås. Mycket gott.
Väderrapporten lovar N till NV 10-12 m/s. Ett högtryck närmar sig akter ifrån. Passar utmärkt för en snabb hemfärd.
Klockan 16.30
Vinden är N 12 m/s och farten 7 knop. Fantastiska vågor och en imponerande häckvåg. Biscaya kan inte segla mycket fortare än så här. Solen skiner från en klar himmel.
Fredag 19 juli, 04.00-08.00
Går på sjövakten. Det fina vädret står sig, men vinden har friskat. Nu blåser det nord 12-14 m/s. Båten gör drygt 7 knop. Havet är häftigt. Vissa vågor är jättelika. Någon gång får vi vatten över båten, men i stort seglar vi torrt. Nu seglar vi med storsegel med två rev intagna och fock. Verkar vara en bra kombination. Strax före frukost gör båten en kraftig överhalning och vi lutar över 45 grader. Vi kan höra att den uppdukade frukosten åker ner i styrbordskojen.
Klockan 15.00
Maria och Camilla har gjort tårtor till Joakims födelsedagsuppvaktning, 33 år. Jag har kokat kaffe. Världen lutar och gungar och jag har lyckats hälla ut två omgångar kaffe, innan jag fick ihop till två termosar. Tårtorna är goda med fyllning av banan, choklad och chokladchips. Ovanpå är det ljus, något färre än trettiotre.
Fortfarande är det fantastisk segling med stora brytande havsvågor. Det är en härlig känsla att styra båten, men det är jobbigt. Fartrekordet är nu 11,5 knop, under en kort stund.
Solen skiner och stormfåglarna flyger med sina stela vingar alldeles över vågytorna. Jag har sett att de inte alltid klarar vågorna, utan ibland går vingspetsarna ner i vattnet. En stormfågel missbedömde en våg helt och kraschlandade.
Vi har nog gjort två tredjedelar av sträckan till Göteborg. Vi har haft vinden in från babord sedan vi lämnade Skottland och det verkar förbli så. Sedan vi tog ner genuan och tog in två rev i storen för ett par dagar sedan har vi inte behövt ändra skotningen.
På hemvägen navigerar vi utan att använda GPS, för att träna. Genom oljefälten gick det bra. Mycket att pejla på. Nu finns det inget. Nu har vi bara fart och tid. Vi räknar med avdrift och missvisning, men ingen deviation, som förmodligen är liten. Men en kompensationsmagnet till kompassen har lossnat, så det är inte lätt att veta.
Lördag 20 juli, klockan 7.00
Seglade i natt mellan klockan 00.00 och 04.00. Solen har gått upp. Vi gör god fart mot öster. Vi kan ana Skagen genom att vi ser fartyg i söder som rundar udden.
Babordsvakten gör frukost. Mjölken har surnat så vi får vara utan men vi har orange skotsk cheddarost, flera sorters skinka, peanut-butter jam, lemon curd och sponge bread. Vilken frukost!
På kvällen
Beslutar att inte gå in till Göteborg i kväll. Vi har fått telefonbesked att det är fullt i gästhamnen. Vi seglar utanför öarna i Göteborgs skärgård under natten. Tränar på att känna igen fyrarna.
Söndag 21 juli, klockan 7.15
Vi seglar in under Älvsborgsbron. Solen skiner och det är varmt. Vi ska fylla på vatten, gasol och diesel på Hisingssidan innan vi fortsätter in mot Gästhamnen i Lilla Bommen.
10.00
Vi har just knutit fast vid kajen utanför Göteborgsoperan. Nu börjar det omfattande arbetet att göra rent från för till akter. Alla jobbar hårt, samarbetet går smidigt. Varenda pinal i skeppet tas upp och görs ren. Skeppet spolas med vatten från för till akter så att allt vi hällt ner i kölsvinet verkligen kommer bort.
14.00
Nu är vi färdiga. Skeppet skiner som nytt. Det doftar härligt av såpa.
Nu ska vi äta avslutningsmiddag på restaurang i Nordstan. Det är slut och tack för den här gången. Vi får se när vi möts igen.
